måndag 27 september 2010

Sköna söndag.

Jag ska erkänna att jag blev liiite nervös när jag förstod att master Jim skulle vara med på min IndoorWalking imorse. Det är alltid lite extra pirrigt när kollegor dyker upp på passen, för då vill man ju verkligen leverera (som om man inte vill det i vanliga fall?). När sedan kollegan även är kollega i Utvecklingsteamet, så förstår ni att det pirrade lite extra. Ha då i tankarna att jag aldrig kört passet innan, vissa låtar hade jag iof testat innan, men helheten var otestad. Men, jag tyckte ändå att det gick okey.

Förutom rätt nöjda miner från han och hans mor, fick jag en liten lektion om hur man fixar med ljudet på stereon om man tar musiken från datorn och en nice rättelse om var "höftböjaren" fäster. Jag gillar hjälpsamma (och ärliga) kollegor!

När jag sedan surfar lite på iphonen och läser dessa rader på hans blogg blev jag väldigt glad.

"Indoor Walking för Emil var (speciellt med tanke på omständigheterna) riktigt riktigt bra! Få instruktörer kan få mig att verkligen köra extensiva intervaller som de ska göras, jag är allt för lat när jag är deltagare själv.. :) Men Emil lyckades helt klart, genom smarta upplägg, precis rätt musik och tydlig teknik."

Tack!

Bodypumpen var tuff och en riktigt bra avslutning på en hård träningsvecka. Eftermiddagen har och hela kvällen spenderats med Mats och Linda. Ni är bäst! Visst vet ni det?

3 kommentarer:

Suzan sa...

jag har en kollega som alltid är med på mitt boxpass, det känns kul, men lite pirrigt såklart =)

NEA sa...

Ja, visst blir man alltid lite nervös när kollegor kommer på ens klasser. Du dök ju upp på min BP - första gången med ny koreografi och allt. Fast det var kul att du var med! =)

Tove sa...

Jag fick erfara vart höftböjaren fäster när jag var och fick massage för någon månad sedan. Åh, h-vete vad det kändes. Tänkte där och då att "detta gör jag aldrig igen" ... och "oj vad jag i framtiden ska stretcha höfböjaren för att slippa göra detta igen".