onsdag 7 april 2010

Sportlife Konvent 2010 från min synvinkel

"Ska du inte skriva något om konventet i bloggen.." har folk frågat mig på tex gymmet och via facebook. Självklart ska jag skriva något i bloggen, något annat vore ju dumt med tanke på att jag skriver en träningsblogg och har upplevt en fantastisk träningsdag där jag varit i centrum på ett sätt som jag alrig varit innan i träningssammanhang.

Om jag hade varit smart hade jag bloggat dagen efter så alla intryck hade varit färska. Den 27:e mars var ju ett tag sedan nu. Men några rader ska jag väl kunna få ihop.

Min plan för dagen var att ta det ganska lugnt, för att vara ett konvent. Förra året tränade jag som en tok, men i år var jag ju i en annan situation. Istället för att börja dagen med träning gick jag mest runt i Sportlife Partilles fantastiska lokaler (gymarena på 3 våningar!) och kände in atmosfären och minglade med lite kollegor. När klockan började närma sig min klass kände jag av stundens allvar. Försökte finna lite ro att lyssna in min musik inne i presentatörsrummet. Andra presentatörer, vissa mer kända än andra sprang in och ut jag insåg snabbt att det inte bara var jag som var lite nervös. Det är allt något speciellt att bara köra för instruktörer.

Som jag skrivit tidigare hade jag fått förtroende att instruera dubbla klasser och först ut var IndoorWalking.

IndoorWalking - Norrlands Guld:

Om jag ska vara ärlig så var det den klassen som hade fått komma lite i andra hand i förberedelserna. Men redan när en kollega presenterade mig framför den fulla klassen visste jag att det skulle bli en upplevelse för mig. Jag kände det på mig.

Jag har aldrig kört en klass där deltagarna har varit så på, så med, så delaktiga och visat så mycket uttryck. Jag nyttjade självklart möjligheten att använda namn i coachningen eftersom jag visste vad mer än hälften hette (tack för att ni kom!).

Ju längre in i klassen vi kom, desto mer trygg kände jag mig där framme och kände att jag kunde släppa lös på mitt bästa sätt. Och det gjorde deltagarna också. Shit, vad de körde! Och norrlands-temat verkade tas emot precis så som jag hade planerat. När nedvarvningen och stretchen var klar var jag så nöjd med min insats. Jag tänkte endast positiva tankar och alla lovord och feedback lyfte mina tankar om mig själv ett snäpp högre. Ett snäpp som mitt självförtroende kan behöva i denna tuffa bransch, där jag lite för ofta kanske är lite för hård mot mig själv och ser det jag är dålig på i stället för att se det jag faktiskt gör bra.


Cykel60 - Push the limits:

Den första klassen som jag fick klartecken att köra på konventet var just cykeln och det var väl den som jag såg fram emot mest, eftersom jag varit cykelinstruktör längre än indoorwalkinginstruktör.

När den första klassen hade gått så bra släppte alla spänningar och jag tänkte bara gå in och göra mitt bästa på cykeln, men när det är dags för mig att köra min cykelklass började jag inse att deltagarantalet faktiskt var rätt tunt, vilket gjorde mig lite besviken.

Jag försökte tänka bort negativa tankar och göra mina bästa cykelklass trots att jag önskat större deltagarantal. Mina pulstrappor togs emot bra och de som var där kämpade på grymt bra, vilket hördes och syntes på activioskärmen.

Jag är nöjd med både klassupplägget och musiken, och min prestation framme på ledarcykeln var väl helt okey den också. Det är klart det hade blivit mer tryck och känsla om det hade varit fler deltagare, men mitt mål får helt enkelt vara att höja det till en annan gång.

När jag lunchat och fyllt på med ny energi gick jag på en föreläsning om hur instruktörer kan förebygga skador, följt av Jims cykelklass. Klassen hette "A Dj Safari" och det var verkligen en upplevelse och en bra avslutning på träningsdagen. Jim hade gått all in med live-dj, activio och filmvisning. Lägg därtill att Jim är en av de bästa instruktörerna som jag cyklat för så kan ni tänka er hur jäkla bra det var. Det jag gillade mest med klassen var det fantastiska "flow" som jag upplevde. Tro mig, det dröjer inte länge innan den mannen kommer börja synas på scener som NIKE och andra stora konvent.

Efter en dusch och lite mingel förvandlades gymmet till en soft lounge och buffén dukades upp. Lite vin och god mat blev en perfekt avslutning på en omtumlande dag.

Extra tack alla fantastiska kollegor för alla kommentarer efter mina klasser, både till er som var med, men också till er som stog och tittade på - det betyder jättemycket att höra sånt!

3 kommentarer:

Jim sa...

SUPERstort TACK min vän!!

Anna sa...

Hej!
Måste erkänna att jag är väldigt dålig på att ge kritik och beröm face to face. Trots att jag själv uppskattar när folk gör det mot mig när jag instruerar. Jag får bättra mig på det :P
Det var första gången jag provade indoorwalking på konventet. Helt galet vilken grym klass du gjorde! Så himla snyggt upplägg :)
Det var första klassen jag körde den dagen och det blev också den bästa!
Kör du samma/liknande klass när du kör nu?

Magnus sa...

Fin resumé Emil! Det verkar ha varit ett bra konvent för alla inblandade- jag har läst en del inlägg! Det speglar framförallt en fin stämning och atmosfär på Sportlife- kul!