måndag 26 april 2010

Broarna runt

Ni som är uppmärksamma läste kanske igår att det skulle tränas lätt distans idag. Jag hängde på Lizan som skulle ut och springa, så den lätta distansen blev lite längre. Min plan var kanske att jogga 5-6 km i lugnt tempo. Det var innan jag bestämde att jag skulle springa med Lizan. Hon hade en plan på att springa broarna runt och det hakade jag på om vi sprang i lugnt tempo. Stannade klockan på 13,5 km, vilket är en distans som jag är nöjd med.

Tempot var ruskigt långsamt, men jag klarar inte mer just nu. Det är en sådan konstig känsla. Kroppen säger till mig att "kom igen - spring snabbare, motorn i dig orkar mer, du har konditionen, öka!". Men resten av kroppen vill inte samarbete. Det är som att motorn som var stark i en lättare bil inte alls fungerar lika bra när den sitter i en större bilmodells chassi. Då och då infinner sig en minnesbild. En svag minnesbild om hur det brukade kännas när kroppen var lätt, när jag sprang flera flera mil i veckan och när morgonpassen kändes superlugna när klockan visade 5:30 min/km och snabbdistansen pressades ner mot 4:00 min/km. När jag hade studsiga steg och i stort sett aldrig fick ont någonstans när jag sprang. För tillfället är det långt dit. Väldigt långt.

Jag har målbilden framför mig. Jag ska tillbaka dit. Och jag ska bli bättre. Men som det är nu är löpningen inte speciellt rolig. Jag är snabbare än så här. Egentligen.

Bloggtävlingen flyttas fram till imorgon då jag är alldeles för trött för att fixa med den nu. Men jag antar att ni tittar in i morgon också?

1 kommentar:

Magnus sa...

Härlig ärligt och uppriktigt inlägg Emil. Du kommer nå målen, snart sitter du i en carbonkaross och har motorn i det lätta skalet. Du har ju också en träningsskalle som är smartare än många andras! Snygga bilder! Skynda långsamt:)