onsdag 10 februari 2010

Nike Convention 2010

Fredagen innan konventet skrev jag ett inlägg om mina passplaner för helgen. När jag gjorde anmälan var jag tydligen väldigt cykelsugen, men väl på plats insåg jag att det inte skulle bli så kul att sitta i den där cykelsalen hela konventet, så Fire Charge byttes ut mot Functional Moves, något som gav mig en enorm träningsvärk till söndagen och jag avslutade konventet med lite Afrodans (jepp, du läste rätt). Men hur började det?


Lördagen började med en fantastiskt god och lyxig frukost på Kenths och Saras hotell. En perfekt start på en perfekt helg.

Min konventhelg började med charmiga Jessica Claréns cykelpass, "Inner Warrior". Jag hade mycket höga förväntningar på den här damens kvaliteter och det visade sig att hennes pass var ett av konventets höjdpunkter. Bra start, skönt driv, inspiration, cool musik, härlig instruktör. (Jag ska försöka hålla mig kort eftersom hela konventet ska få plats på ett inlägg)

Pass nummer två blev "Sound and vision" med Andreas Wester på instruktörscykeln. Jag led med Andreas då tekniken satte käppar i hjulet under stora delar av klassen. Trots detta levererade han träningsglädje tack vare sin proffsighet och lättköpta, remixade, komersiella musik. Jag älskar lättköpt, remixad och komersiell musik!

En inspirerande föreläsning av Matthew Griffiths väntade efter det var både intressant och skönt att få vila kroppen lite.

Terese Alvén rev av sitt pass "Don´t stop the music" från scenen på ett pedagogiskt sätt. Det jag framför allt minns är den avslutande schlagerdängan med tillhörande koreografi. Kul inslag, som verkade gå hem bland deltagarna. Jag själv var dock för stel och tråkig för att våga hänga på "dansen". Cred till Terese som vågade gå utanför cykelboxen!

Dagens sista pass blev en hederlig Functional Moves för Magnus Ringberg och Christina Sivertsson. Efter tre timmar på cykeln var väl inte benen allt för pigga under klassen, men jag kämpade på så gott jag kunde. I alla möjliga håll arbetade vi ner mot golv och upp mot taket, åt vänster och åt höger. I stort sett alltid med en 5 kgs viktplatta i händerna. Svetten rann och pulsen var hög under hela klassen.

Innan jag lämnade lokalen väntade ett träff för några inbjudna träningsbloggare. Träningsprofilerna Fredrik Andersson och Cecilia Gustavsson pratade lite, tillsammans med Sara från Nike Sweden. Vi fick höra mer om tankarna kring "Rock Victorious", som var årets slogan. Vi pratade också inspiration, träning, mål och självklart lite om bloggar.

Dygnets senare timmar bjöd på ett par öl i trevligt sällskap i form av ett väldigt blandat gäng bestående av bland annat Sportlifekollegor och bloggvänner på ett ställe på söder.

Söndagen började på precis sammsa sätt som lördagen, med lyxig hotellfrukost. Bodypump73 för Petter Ehrnvall och Vanessa Livramento var dagens första pass. Med en enorm träningsvärk genomförde jag en grym klass framförd av två grymma instruktörer. Musiken på 73an är enligt mig riktigt bra. Vad sägs om lite svenskt i uppvärmningen?

Det var ett bra drag att lägga in en föreläsning som "pass" två. Och jag är otroligt glad att jag valde att gå på Elaine Bergqvists timma. Hennes föreläsning om att "Snacka snyggt" var nog helgens "wow-upplevelse". Med humor framförde hon en fantastisk föreläsning under en timme som gick så snabbt att jag inte ville att den skulle ta slut när den var slut. Bra tips som jag har nytta av både i instruktörsyrket, men också i mina andra yrkesroller. Gå in på hennes hemsida och se ett klipp från en av hennes föreläsningar. Lyssna på den respons hon får! Så var det under timmen under Nike också.

Full av inspiration gick jag till Magnus timme. Även den här timmen gick riktigt snabbt och när den var slut kunde jag konstatera att det var lite spinninghigh i den trånga "cykelsalen". Magnus lugn och kunnande spred sig i salen i takt med musiken. Bästa passet jag cyklat för Magnus!

Lunch och vila innan helgens nästsista pass. Nils Torring och hans Reality spinning, var precis ett sånt pass som jag behövde när kroppen kändes trött.Riktigt kul upplägg som jag inspirerades rejält av.

Sista passet fick bli 30 minuter Afropowerdance. Basicstegen var faktiskt roliga, men när man skulle freestyla och hitta på själv kända jag mig väldigt vilsen.

Och som jag skrev innan var alla möten med alla möjliga olika människor en av helgens alla höjdpunkter. Innan, under, mellan och efter passen. Ett otroligt proffisigt genomfört event från Nikes sida höjde upplevelsen och gör att jag kommer återvända nästa år. På minussidan fanns klädutbudet för killar i Nikeshopen. Jag som var beredd att handla för tusentals kronor köpte två par handledssvettband. Cykelsalen var också en stor besvikelse. Jag har ju hört rykten om hur det var förra året, men att det skulle vara samma sak i år trodde jag ändå inte. Cyklarna stog så tätt ihop att det störde, och "konventkänslan" infanns sig inte riktigt då "utrymmet" kändes så litet och inte prioriterad. Till nästa år hoppas jag att cykelinstruktörerna får presentera sina klasser i en bättre lokal, det är dom värda! Sista minuset går till lunchen, 85 kr för pulvermos, torra köttbullar och lite lingonsylt talar inte samma språk som Nike och konventet i övrigt. Men annars - Damn, vilken helg!

(Och så har jag ännu en gång gjort misstaget att bjuda på et alldeles för långt inlägg. Guldstjärnor till alla som orkat läsa hela texten. Den tog ett tag att skriva.)

4 kommentarer:

Cizzi sa...

Långa och intressanta inlägg orkar jag alltid läsa, och skriva. Du kanske såg mina romaner efter Nike? haha. Jag längtar tillbaka. Eller så längtar jag till nästa konvent! Bara det ger mig träningsglädje så är jag nöjd =)

Träningsglädje sa...

:) guldstjärna till mig. den var inte så svår att skaffa sig!

soffan sa...

Ha, det var inte så jobbigt alls faktiskt ;). Jag frossar i nikekonventsblogginlägg (VM i långa ord), eftersom jag inte fick åka själv. (Jepp, fortfarande sjukt bitter :).)

Jenny sa...

Jag tycker det var ett MYCKET bra inlägg och håller med Soffan, vi behöver nämligen såna här inlägg eftersom vi inte var där! :)
Hoppas verkligen dom tar till sig av kritiken för spinsalen.
Trevlig helg!