Jag vill inte sitta här. Den 11/9 är det jag som köper champagne och njuter av den i personalrummet efter mitt sista pass här. Jag vill springa. Jag vill springa, som sagt.
Ikväll ska jag springa. Sådär lugnt så att det precis känns ansträngt, avslappnat och bara njuta av frisk kvällsluft som börjar andas höst. Men fram till det ska jag fortsätta känna mig kvävd.
Varför ska lunchen alltid gå så fort?
2 kommentarer:
jag var så trött på min lunchrast att jag sov rakt igenom den..
Låter väldigt frustrerande detdär; men vilken tur att du snart börjar med nytt jobb som du vet att du kommer att gilla. Du får se fram emot dina löp- och andra träningspass under de sista dagarna nu.
Skicka en kommentar