Det är sånt här som får en instruktör att växa och sträva efter att bli ännu bättre.

Jag nämner dem ofta, mina "stammisar", som återvänder vecka efter vecka. Vissa kommer varje vecka utan att säga mer än hej och hejdå. Men dom är där och "röster med fötterna". Andra pratar mer både innan och efter passen. Frågar frågor, ger feedback och beröm och pratar om allmänna saker. Igår pratade jag och O i bilen hem från mötet att det är något speciellt att ha en fast klass, än att bara vicka runt. Det är så sant som det är sagt.

I början av månaden citerade jag en tjej som ofta dyker upp och kör på riktigt bra under mina tisdagspass. Jag fick tex denna kommentaren efter ett passupplägg som jag testade för första gången : "Det här var ett av dina bättre pass!". Det är alltid lika roligt att få positiva kommentarer efter ett pass. Det måste bidra till att varje instruktör blir mer motiverad att göra ännu bättre pass och utvecklas i sin instruktörsroll. Men får jag ingen kommentar efter ett pass så hänger jag inte läpp över det. Jag känner mig mer trygg i min instruktörsroll nu än när jag började att jag kan ta det. Jag vet att jag har deltagare som uppskattar mina pass, samtidigt som det säkert även finns dem som tycker att jag är sämst av alla. Men smaken är som bekant som baken. Jag kör mitt race och då får de som vill, välja att haka på och ride it like u stole it eller köra för någon annan.

När en deltagare visar sig vara en bloggläsare, som dessutom har en egen blogg, är det lätt att fastna och nu har jag suttit och läst en trevlig blogg i mer än en timme. Bra inlägg om träning och vardag. Och extra kul är att jag uppmärksammade några blogginlägg som jag personligen ler extra mycket åt. Det är inte sånt här en instruktör vill läsa i en deltagares blogg utan mer något i stil med detta:

"Träna cykel är bland det roligaste jag vet i träningsform. Det ska gärna vara backigt och jobbigt . Tisdagar 1700 då sitter jag på en cykel och njuter av backar och musikmixen och pressar benen och hjärtat mot nya nivåer."

"Instruktören på tisdagspassen är bra och idag hade han gjort ett nytt pass där vi omväxlande cyklade orginallåt/coverlåt. Passet var super och känns som topp-5 pass av cykelpass jag varit på. 60 minuters cykling och en härlig maxpuls på 195 – japp, då trivs jag! Jag var nog en bergsget i mitt tidigare liv för varför tycker jag annars att det bästa med cykelpass är: ”UPPFÖRSBACKAR”?"

"Ikväll har jag tränat 60 underbart svettiga minuter cykel. Kanonbra pass IGEN, jag börjar bli bortskämd och befarar att jag snart kommer att bli kräsen vad gäller pass och instruktörer. Glömde ta med mig en liten handduk till passet idag och det var en dum tabbe för … ja den hade behövts. Men å andra sidan var det på håret att jag glömde ta med mig träningsbyxorna. Så vad gäller valet vad som var bäst att glömma av handduk eller träningsbyxor är valet enkelt."

"Mina ben är utmattade, trötta, sega och starka efter en timmes cykling. Har jag sagt att det är roligt att cykla? Om inte gör jag det nu: det är roligt att cykla! Tisdagsklassen är riktigt, riktigt bra. Mitt under passet idag slog det mig att jag inte kan cykla passet nästa vecka . Men jag har en god anledning att inte kunna göra det … har en massagetid bokad till samma tid. Detta fick mig att trampa extra idag."

Vad säger man? Jag vet ju att du gillar mina pass, men tack! Att läsa sånt här efteråt gör en alldeles glad och motiverad.

C ya!